En sund själ i en sund kropp

Mens sana in corpore sano är en devis författad av den romerska skalden Juvenalis, som trots sitt mångåriga ursprung har bäring än idag. Framförallt när det kommer till sund viktminskning.

Dagens samhälle strävas av en strävan framåt, vilket för de flesta av oss innebär en internaliserad längtan efter att ständigt förbättra oss själva och våra levnadsförhållanden. En kropp som motsvarar den ideala kroppen står därför högt i kurs hos många. Drömkroppen i den västerländska kulturen är en frisk kropp, en felfri kropp, en lagom stark kropp, en vit kropp och framför allt en smal kropp. Eftersom vi idag i mycket större utsträckning än tidigare är stillasittande och har tillgång till billig, näringsrik och kalorimättad mat är vi dock fetare än någonsin. Att gå ner i vikt med god balans är därför inte alltid en smal sak, utan för många en plågsam kamp. För att gå ner i vikt krävs en rimlig relation mellan aktivitet och näringsintag. Så varför blir vi fetare? Varför fortsätter vi att anpassa oss efter orimliga ideal? Viktminskning är också intimt förknippad med den kvinnliga kroppen, och en feminint laddad idé om bantning. Ironiskt är detta ofta något skamfullt och nedvärderat: överviktiga kvinnor som bantar är inte bara stigmatiserade för att deras kroppar inte överensstämmer med normen – de är också misslyckade kvinnor för att de inte kan kontrollera sina kroppar.

Självklart finns det också sunda sätt att lägga om kosten och livsföringen för att minska i vikt. Detta kan vara nödvändigt vid exempelvis ledbesvär, värk i knän och ländrygg eller vid risk för typ 2-diabetes. Det är då nödvändigt att lyssna på kroppens signaler och se till att få in motion och frisk luft i den dagliga rutinen. Trettio minuters motion varje dag är rekommenderat för alla. Det behöver inte vara något avancerat, utan kan handla om promenader eller att cykla till och från jobbet. I kombination med en reducerad kost är det ett långsiktigt sätt att hålla kroppen frisk och sund.